Carl Hofverberg 1695-1765
(Märta Wagelins farmors morfars morfar)
f. år 1695 i Ragunda; student i Upsala 24 april 1712; fänrik år 1715; löjtnant 31 mars år 1742; regementskvartermästare 8 september år 1744; kaptens n. h. p. v. den 14 aug. år 1750; kapten 15 december 1753; R. S. O. år 1759; allt vid Jämtlands regemente. Död den 12 mars år 1765 i Berg. Gift år 1732 med Kristina Huss, f. 29 augusti år 1707, d. år 1787 på Oviken, dotter av kyrkoherden i Berg, Erik Huss och Anna Drake.
Om Hofverberg som artist skriver rekt. G. Bucht i Härnösand följande:
En konstnär från 1700-talet.
Kaptenen vid Jämtlands regemente, Carl Hofverberg.
Vid forskningar, som av rektor G. Bucht i Härnösand verkställts för att utröna, vem mästaren till det 30-tal intressanta oljemålningar, som finnas, i Härnösands domkyrka, varit, har konstaterats att konstnären varit den norrländska 1700-tals-mästaren, kaptenen och regementskvartermästaren vid Jämtlands regemente, Carl Hofverberg.
Hofverberg räknas som en av de främsta kyrkomålarna i Norrland på 1700-talet, och härom vittna de många vackra målningar han utfört till olika församlingars kyrkor inom Ångermanland, Medelpad och Jämtland.
I Härnösand uppehöll sig Hofverberg tydligen åren 1745-1748. I därvarande kyrkoarkivs gamla papper finnes nämligen bland utgifter antecknade, att år 1745 åt Hofverberg för arbeten utbetalts 35 alnar lärft till ”schilderidukar”.
År 1748 26 april är antecknat att 33 ”blinramar’’ anskaffats till ”Schillerier“ på läktaren; samtidigt hade köpts 34 ramar för Schillerier. För samtliga sina arbeten, utförande av tavlorna jämte andra målningsarbeten i kyrkan, hade Hofverberg uppburit över 2.200 daler kopparmynt.
Den i kyrkan funna, tavelserien, som ej i arkivet finnes direkt omtalad förrän 1832, utgöres av 34 bilder, därav 12 föreställande apostlarna, fyra evangelisterna, sexton profeterna, en Samuel samt en bild Kristus. Det råder intet tvivel, anser rektor Bucht, att det är dessa tavlor som avses i 1745-48 års kyrkopapper, och att det ä r Hofverberg som utfört dem. Ett annat stöd för detta antagande är samlingens likhet med tavlor i andra Norrlandskyrkor, vilka man bevisligen vet vara målade av Hofverberg. Sålunda har licentiat Salvén funnit Johannes-figuren i Härnösands domkyrka i hög grad påminna om en bild i Rödöns kyrka, utförd av Hofverberg. De nu funna målningarna ha förmodligen ursprungligen varit infogade i läktarskranken i Härnösands gamla kyrka.
Ett ytterligare belägg till åsikten att det är Hofverberg som utfört målningarna, har man i ett brev av år 1744 från Hofverberg till superintendenten Sternell. I detta erinrar han om att de i Härnösand nu inträdda fredliga förhållandena skapat intresse för kyrkans utsmyckning, och han erbjöd sig självmant att utföra detta arbete.
I detta syfte vände han sig även till handhavaren av kassan, rådman O. Nordström. Året före brevets avfattande hade stor oro rått i Härnösand. Ryssarna hade infallit i Finland och man fruktade allmänt att de planerade ett anfall även på Härnösand. Befolkningen flydde från staden och medförde sina och kyrkans dyrbarheter. Men då några ryssar ej hördes av återvände befolkningen åter efter kort tid. Det var efter denna massutvandring borgarna kommo på den tanken att pryda sin kyrka.
Enligt utställningsbeskrivningar från 1911 och 1912 har Hofverberg år 1750 utfört altartavlor å Rödön, Jämtland; 1755 i Torp, Medelpad; och 1763 i Stöde, Medelpad.
Källa: Avskrift från ”Stamtavla över släkten Hofverberg” av Ellen Hofverberg.